Just nu är jag här av Isabelle Ståhl

Just nu är jag här av Isabelle Ståhl

Boken är både skriven och uppläst av Isabelle Ståhl. Eftersom hon också är

uppläsaren känns det ännu mer som att det är hennes ord som förmedlas när

man lyssnar.

Boken är skriven i jag-form och väldigt närvarande. Hon beskriver dagen så som

hon ser den. Den utspelar sig i Stockholm ur en singelkvinnas ögon. Hur hon lyssnar

på människors telefonsamtal, samtal på bussen eller studiekompisars samtal och hur

hon känner sig utanför utan att säga det. Hon (Elise) beskriver det ytliga i tinder och

sociala medier och i kommunikation över nätet. Hur hon upplever att alla killar är

likadana och att det aldrig händer något. Att hon aldrig möter någon verklig. Att hon

inte träffar någon som är på riktigt. Samtalen som hon lyssnar på kan handla om

vilka utställningar, museum eller teatrar andra skall gå på, eller hur dålig all

kulturjournalistik är nuförtiden. Det är som att människor försöker ha ett djup, men

hon ändå inte ser att de har det.

Elise testar droger (NDMA?) och beskriver hur hon upplever musiken och

vinterlandskapet i och utanför en festlokal i Rissne. Hon berättar om meningslösa

tinder-onenightstand. När det enda hon egentligen vill är att bli sedd. Hon är hemligt

förälskad i Viktor.

Elise träffar Viktor, men de har inte riktigt samma syn på hur och varför de träffas.

Åtminstone inte från start. De får en helg på Viktors lantställe. Förhållandet blir mer

och mer likt en relation. Elise är ändå osäker. Förhållandet stärks, men Elise känner

sig inte fri. Hon kan inte vara trygg eller nöjd. Hon är alltid sökande.

Viktor och Elise går på en teater om ett gift par som ständigt är otrogna mot varandra.

Hon kan inte minnas att hon haft så passionerat sex. Hon ifrågasätter varför hon är

avtrubbad. Varför hon inte kan vara här just nu, eller varför hon aldrig är nöjd. Hon är

en betraktare som ser på avstånd.

Relationen utvecklas till tristess. De är inte lyckliga. Viktor verkar ledsen. Elise verkar

likgiltig. Hon har ett alkohol och läkemedelsmissbruk. Hon har inga vänner.

Elise träffar Arvid som visar en mycket dominant sida. Han kontaktar Elise och talar om

var och när hon skall träffa honom. Elise går dit och ljuger för Viktor. Hon skriver inte alltid

ut allt som sker, men man förstår ändå. ”Det finns ingen förståelse... Håller ni också på

med sådant här? … Det känns så bra att se hur rädd du blir och hur utsatt du är... Du

kallar dig feminist, hur går det ihop”...

Hon använder många moderna begrepp som till exempel polyamorös etc.

Det är en väldigt sorglig skildring. Ingen feel-good-bok direkt.

Personer:

Huvudperson Elise- Osäker drömmare, tar droger, vill hitta någon som ser henne.

Sofia- vän som försvinner när hon får en pojkvän

Max- vän

Viktor- “Ingen människa är illegal” (facebook). Ger pengar till tiggare. Konstintresserad,
bra socialt nätverk, paddlar kanot, vill köpa en elcykel.

Ylva- ex eller flickvän till Viktor.

Arvid- vän till Elise? Universitetslärare, författare, hård, dominant, lång.

Johan- vän till Viktor, homosexuell? Han har en flickvän, men hånglar med en man
utanför en gayklubb.

Alice- Johans flickvän

Simon- vän till Viktor

Emilia- vän till Viktor

Dan- vän till Viktor

Miljöer:

Södermalm

Rissne

Karlaplan

Brooklyn bar

Mariatorget